Hildur Boldt: Regeringens bolagiseringsiver

FSD-bloggen 09:51

Först delar av Forststyrelsens affärsverksamhet, sedan stora delar av den offentliga social- och hälsovården och nu står statens trafikleder i tur. Vad vill regeringen bolagisera härnäst?

Regeringen beslöt i ramrian att även den offentligt producerade vården ska bolagiseras i samband med vårdreformen. Motiveringen är att det behövs för att skapa konkurrensneutralitet då man inför valfrihet mellan offentliga och privata aktörer. Men entydigt är kravet från EU:s sida inte. Bland annat professor i förvaltningsrätt Olli Mäenpää och Kommunförbundets direktör för juridiska ärenden anser att EU-lagstiftningen inte kräver en bolagisering av den offentliga vården.

Kommunikationsminister Berner föreslog på måndag att statens trafikleder – vägar, järnvägar och  farleder – ska överföras till ett statsägt bolag. Tanken är att investeringar och reparationer inte längre skall finansieras med skattemedel, utan med avgifter som uppbärs på basen av hur mycket man använder vägarna. På så sätt flyttas de stora dyra trafikinvesteringarna utanför budgetramen och frigör pengar för annat, resonerar Berner. Men ekvationen går sannolikt inte ihop rent ekonomiskt, när de som deltar i finansieringen bli färre än tidigare. Och det är nog möjligt att införa en dylik finansieringsmodell om man så vill, också utan att en bolagisering.

Man skall vara på sin vakt då man bolagiserar offentliga verksamheter. Det finns en betydlig risk att insynen och påverkningsmöjligheterna blir sämre, eftersom bolag och deras beslutsfattande inte omfattas av offentlighetslagen. Många är oroliga för att bolagiseringen är ett första steg mot att vår nationalegendom privatiseras. Det är lättare gjort när färre är med om att fatta besluten.

Den språkliga servicen kan också bli sämre, eftersom språklagen bara gäller offentligt ägda bolag i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget och på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses oskäligt för bolaget. Hur det ska tolkas är inte entydigt. Erfarenheterna från tidigare bolagiseringar är inte alltid uppmuntrande i det hänseendet.

Det gäller alltså att vara noga med vad och hur man bolagiserar och utlokaliserar, för det kan få oanade konsekvenser.

 

Hildur Boldt är verksamhetsledare för FSD.

 

P.S. Ulkoistajan ja yhtiöittäjän käsikirja ger bra tips på vilka frågor man ska ställa då staten eller kommunen planerar att bolagisera eller utlokalisera någon verksamhet.