SDP:s riktlinjer för vårdreformen

Aktuellt 15:31

SDP vill säkra den offentliga sektorn har ansvaret för att ordna att social- och hälsovården, har det huvudsakliga produktionsansvaret och att skattepengarna används rätt.

SDP godkänner inte tvångsbolagiseringar. I en så stor reform är det viktigt att personalen behandlas rättvist och schysst och att mänskor enkelt får den kvalitativa service de behöver.

 

SDP:s utgångspunkter i den parlamentariska beredningen

 

Behovet för en social- och hälsovårdsreform

  • Skillnaderna i hälsa och välfärd är stora och ökar
  • Finansieringsgrunden och personalresurserna minskar som följd av förändrad befolkningsstruktur
  • Servicen är splittrad och inte tillräckligt effektiv
  • Systemet med flera finansieringskanaler sätter fel incentiv och leder till deloptimering
  • Servicen är geografiskt ojämlik
  • Köer för att få bashälsovård
  • Glapp i tillgången på socialservice (bl.a. barnskydd, åldringsvård)

 

Varför har SDP egna utgångspunkter?

  • Regeringen har inte gått in för genuin dialog och gemensam beredning
  • En hållbar gemensam uppfattning nås bäst genom parlamentarisk beredning
  • Regeringens modell löser varken de problem som finns idag eller de utmaningar vi står inför i framtiden. Regeringens modell förbigår de centrala målsättningarna för reformen med att driva landskapsförvaltning och marknadsmässig serviceproduktion
  • I regeringens förslag tvångsbolagiseras offentlig basservice och underställs konkurrens med privata serviceproducenter. I regeringens modell splittras servicen och vi går miste om fördelarna med serviceintegration
  • Regeringens modell möjliggör att skattepengar går till privata företags vinster istället för att eventuella inbesparingar kommer det gemenssamma bästa till godo.
  • Skatterna är till för service och skyddsnät, inte för att företagen gör vinster och deras ägare blir rikare. Regeringens förslag leder till det senare.
  • SDP vill genom den offentliga sektorns ansvar för att ordna service och i huvudsak producera den, säkerställa att skattepengarna används rätt. SDP godkänner inte tvångsbolagiseringar.
  • SDP vill trygga personalens rättvisa och schyssta behandling i den stora förändringen. Regeringens modell går i fel riktning också i den här frågan
  • Regeringens modell berättar inte hur kontinuiteten i forsknings- och utbildningsverksamheten kopplad till social- och hälsovårdens utveckling tryggas.
  • Regeringens modell ökar kostnaderna och hotar höja patientavgifterna

 

Utgångspunkterna för SDP:s riktlinjer

  • Mänskor ska lätt få den kvalitativa offentliga service de behöver i vardagen
  • En regionkommun som formas på basen av kommunlagen och dess principer ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och även i huvudsak för serviceproduktionen. Ordnandet av speciellt krävande service på fem specialansvarsområden avtalas mellan regionkommunerna.
  • En stark serviceandornare tillsammans med offentlig serviceproduktion möjliggör tät samverkan och informationsgången och minskar överlappande arbete
  • Den privata och tredjesektorns aktörer kan producera service på basen av avtal med regionkommunen
  • När det första beslutet att ordna social och hälsovården bereds (järjestämispäätös), bör regionkommunen utreda om kommuner har förutsättningar att fungera som serviceproducenter och på vilka villkor.
  • Regionkommunen bestämmer i vilken utsträckning man använder privata aktörer, tredje sektorn eller kommuner som serviceproducenter
  • På så sätt säkerställer man att skatterna används för att producera den service mänskor behöver istället för privata vinster
  • Myndighetsansvar och beslut verkställs i en ur rättssäkerhetens perspektiv fungerande organisation
  • Kommunens roll i att främja hälsa och välfärd är betydande. För att lyckas kräver det nära samarbete mellan kommunens olika aktörer och med lanskapet. Föreningar har en viktig förebyggande roll. Föreningarnas arbete ska stärkas och utvecklas. Tillräckliga resurser ska garanteras.
  • Social- och hälsovården finansieras med skattemedel, statsandelar och serviceavgifter. Kundavgifterna kan inte höjas markant från nuvarande nivå utan att riskera jämlik tillgång till vård.
  • Valfriet främjas genom att producera mer information om olika alternativ, tillgången till vård, kvalitet, tillgänglighet och effektivitet
  • Den offentliga sektorn måste trygga kvaliteten och omfattningen av social- och hälsovådens forskning och utbildning
  • Brukarnas delaktighet stärks i utvecklingen av vårdsystemet

 

Funktionell beskrivning av SDP:s riktlinjer

Regionkommunen beslutar om hur social- och hälsovården ordnas. Den kan producera servicen själv, använda den privata sektorn, tredje sektorn eller komma överens om serviceproduktionen med en annan regionkommun. Som följd av detta föreverkligas integrationen och samarbetet mellan offentligt producerad service.

I jämförelse med regeringens modell skapar det ertt genuint ekonomiskt incentiv att satsa på förebyggande verksamhet, för de ekonomiska frukterna kommer det områdets invånare till godo. I regeringens modell söndrar den splittrade servicen integrationen.

SDP:s centrala målsättning är att mänskor får kvalitativ vård enkelt. Övriga mål är verksamhetens verkan och effektivitet, att minska överlappande funktioner och att få kontroll över kostnadsökningen.

I vården sker mänskors frihet att välja serviceproducent mellan de producenter regionkommunen beslutar om och mellan regionkommunerna. Då social- och hälsovården ordnas måste man se till att t.ex. familjeservice och rusmedelsarbetet ordnas som fungerande helheter.

 

Statens styrning

För att säkerställa orndande och produktion av ekonomiskt effektiv och kvalitativ service, godkänner statsrådet en social-och hälsovårdenserviceplan som en del av planen för den offentliga ekonomin.

Regionkommunen ska täcka eventuella underskott. Ett anslag reserveras i statens budget för exceptionella situationer.

 

Finansieringen

Social- och hälsovården finansieras med skattemedel, statsunderstöd och serviceavgifter.

 

Demokrati

Beslutsfattandet om hur servicen ordnas och om finansieringen sker i regionkommunerna. För beslutsfattandet väljer man regionkommunsfullmäktigen. I regionkommunerna grundar man ett förhandlingsförfarande, som stärker invånarnas och brukarnas delaktighet. Ytterligare används brukarråd och man har ett nära samarbete med medborgarorganisationer för att utveckla servicen.