Tuula Haatainen: ”Undervisningen i svenska bör tidigareläggas”

Aktuellt 12:13

SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen inledde den allmänpolitiska debatten på FSD:s kongress där hon bland annat betonade landets tvåspråkighet och medborgarnas rättigheter till service på sitt modersmål. Haatainen berörde också den nordiska välfärdsstatens roll som en garant för säkerhet.

– Jag är övertygad om att ett starkt välfärdssamhälle är garanten för säkerhet, såväl här hemma som annanstans. Välfärdssamhällets grundsten är det gemensamma ansvaret, solidariteten. I praktiken handlar det om den gemensamma vården, skolan och omsorgen, sade Haatainen.

I sitt tal behandlade även Haatainen den pågående Sote-reformen.

SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen deltar på FSD:s kongress i Vasa.

– Det är också viktigt att man före beslut gör grundliga språkkonsekvensbedömningar. Ett bedrövligt exempel är Sote-reformen och beslutet om fulljour. Som ordförande för social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen vet jag hur aktivt FSD och många av er har varit för att trygga den svenska servicen i Sote-reformen och bevara fulljouren i Vasa centralsjukhus. Ni har mitt och hela den socialdemokratiska riksdagsgruppens stöd. Socialdemokraterna fortsätter försvara Vasa centralsjukhus rätt till fulljour och rätten till vård på svenska, påpekade Haatainen.

Tuula Haatainen berörde också regeringens regionala språkförsök som gör det möjligt att studera ett annat språk än det andra inhemska.

– För att trygga de språkliga rättigheterna måste vi hålla fast vid undervisningen i det andra inhemska språket. Det är också en fråga om jämlikhet. Vi ska inte tillåta att en del barn och unga blir utan de studie- och arbetskarriärer som endast möjliggörs genom kunskaper i bägge nationalspråken. Istället för regeringens språkförsök borde vi tidigarelägga språkundervisningen i det andra inhemska språket och utveckla språkundervisningen, sade Haatainen.

Haatainen berörde till sist termen feministisk utrikespolitik, något Haatainen själv förespråkar.

– Feministisk utrikespolitik handlar om diplomati och dialog och ett okuvligt motstånd gentemot nationalistisk chauvinism, totalitära regimer och extrema rörelser. Substansen i feministisk utrikes- och säkerhetspolitik utgår från jämlikhetens stabiliserande effekt. I jämlika samhällen finns det mindre grogrund för ekonomisk och social extremism. Därför kräver både Finlands inre säkerhet och säkerheten globalt att vi ökar jämställdheten och minskar klyftorna, avslutade Haatainen.