EU-valskandidat Tomi Kontkanens första maj tal

Aktuellt

Tomi Kontkanen talade vid uppvaktningen vid de rödas grav i Hangö på första maj.

 

Vi är samlade här idag för att fira första maj som är arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

 

Ifall vi tillbakablickar till förra sekelskiftet kan vi konstatera paradoxalt nog att den världen ser både främmande och liknande ut som vår egen.

 

Händelserna här i Finland med inbördeskrigets mörker är något vi borde ha mer framme speciellt i vår egen tid som ett varningstecken i den växande polariseringen.

 

Dessutom är jag idagensläge mycket tacksam över Hangö gymnasiums kurser som lärde oss om förintelsen och olika folkmord under mänsklighetens historia.

 

Mycket lärdomar och varnande exempel kan dras från de förflutna och de samtida misstagen som sker runtom världen.

 

Därför får vi inte glömma historien och dess lärdomar. Vår minsta plikt är att åtminstone inte repetera gamla misstag.

 

Därför borde händelserna i inbördeskriget och andra liknande händelser få en större betoning i våra skolor så att vetskapen om hur snett saker kan gå om vi inte klarar av att samtala och samarbeta mellan människor i vårt gemensamma samhälle.

 

Men om vi återvänder till världen för hundra år sedan kan vi konstatera att mycket då var annorlunda från vår samtid tillika som förvånansvärt mycket är liknande. Speciellt när vi blickar på de samhälleliga utmaningar vi nu står inför.

 

Tekniska utvecklingen, de stora inkomstklyftorna och samhälleliga förändringarna var stora problem i världen hundra år sedan. De moderna representativa demokratierna utvecklades då också även om i ofta stormiga omständigheter. Moderna Finland är också ett barn av denna tid och faktiskt det andra landet i världen som införde rösträtten för kvinnor.

 

I den nuvarande samhällsutvecklingen är jag mest oroad över den samhälleliga polariseringen mellan de svaga i samhälle. Vi ser den både i Finland men också i Europa.

 

Dagens samhälle står också inför stora utmaningar som handlar om den teknologiska utvecklingen men också om samhällsutvecklingen där en del har de bra medan andras situation förvärras.

 

De rika blir bara rikare medan den gamla medel- och arbetarklassen i Europa vissnar och flera stolta industrisamhällen håller på att dö ut.

 

Arbetsplatserna och inkomsterna försvinner i den globala konkurrensen och i den teknologiska utvecklingen som leder till att allt färre har arbete och större osäkerhet.

 

I de stora omställningarna har olika konservativa grupperingar vuxit fram som tillbakablickar på en förgången tid som vi kommer ändå inte att klara av att återvända till.

 

Dessa grupperingar hittar, precis som en del rörelser på 1930- och 1940-talen, syndabockarna till den usla samhällsutvecklingen i minoriteter, utlänningar och konspirationsteorier.

 

Men i denna häxjakt på bovar till samhällets problem lyckas de ändå inte komma med några lösningar eller förslag till vår tids stora problem.

 

Tillika som mänskligheten står inför en existentiell klimatkris talar de om klimathysteri utan att vara villiga att göra något åt saken.

 

De föredrar att tala om invandrare istället för hur vi ska rädda välfärdsstaten i en värld där de rika bär allt mindre samhälleligt ansvar i form av beskattning.

 

Till 2030 väntas det att den rikaste procenten av världens befolkning kommer att äga 75 procentenheter av världens all egendom.

 

Trots dessa stora problem koncentrerar dessa rörelser sina energier på att anfalla minoriteter, invandrare och budbärarna som försöker få människor att göra något åt klimatkrisen.

 

Socialdemokraternas men också bredare den progressiva rörelsens stora utmaning kommer att ske i att vinna människors hjärtan och sinnen tillbaka från dessa krafter som borde ha hamnat i historiens soptipp i ruinerna av Berlin i slutet av det andra världskriget.

 

Mänskligheten kommer inte att komma långt om samhällets svaga fortsätter att gräla sinsemellan.

 

Vi kommer att behöva socialismen ideal om solidaritet människor emellan för att kunna lösa de stora problemen mänskligheten står inför.

 

Vi kommer att behöva demokrati och mänskliga rättigheter för att kunna leva tillsammans i ett samhälle trots våra olika åsikter. Utan varav vi inte kan lösa de stora problemen mänskligheten står inför.

 

Vad måste vi nu göra för att klara av dessa utmaningar? Vi måste komma ihåg de människor som har redan hamnat ut ur samhällsutvecklingen. Vi måste komma ihåg de människor som håller på att hamna i utanförskapet.

 

Den socialdemokratiska rörelsen måste räcka en hjälpande hand till människor istället för att vända dem ryggen i deras nöd.

 

Den socialdemokratiska rörelsen måste inleda en dialog och skapa förtroende med den delen av befolkningen som känner bitterhet och har förlorat sin framtidstro.

 

Vi måste försöka förstå människors lidande och den förödmjukande känslan av maktlöshet dessa människor känner i sin vardag.

 

Ensamheten och de disintegrerade samhällen där utanförskapet florerar är en av våra största politiska utmaning i dagens västerländska samhällen. Det här är något som leder till den tilltagande polariseringen både här hemma i Finland och i Europa.

 

Utanförskapet och de växande samhällsklyftorna tar form i människors röstningsbeteende och ilskan de tar med sig i olika protester till exempel i Frankrike med de gula västarna. Människor utan röst kräver att bli hörda.

 

Många människor är ilskna och ledsna över sin situation tillika som andra har det bra. Socialdemokraterna borde göra mera för att synliggöra och åtgärda människors lidande för dem som har det bra.

 

Dessa människors förtroende gentemot socialdemokratins grundton om ett samhälle som tar hand om alla både de svaga och de starka måste återvinnas.

 

Socialdemokraterna kan inte enbart förmå sig att ta hand om olika segment av befolkningen utan istället återta ambitionen att vara en revolutionerande rörelse som klarade av att skapa den nordiska välfärdsstaten och den moderna representativa demokratin.

 

Mycket tyder på att det här kommer att vara möjligt.

 

Bernie Sanders i USA har skapat en växande socialistisk rörelse i USA som är ett land där ordet socialism förknippats med hatet mot Sovjetunionen.

 

Socialdemokratin har fått vid i seglen i Storbritannien med Jeremy Corbyn och i Europa ute i Norden och i Sydeuropa.

 

Socialdemokraterna har fått vind i seglen desto mer de har klarat av att komma med samhällskritik mot den förödande kapitalismen där de rikare blir bara rikare och de fattiga fattigare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budskapet är enkelt.

 

Vi människor måste nu sammanslutas för att skapa ett socialt rättvisare samhälle som står och förenar de svaga.

 

Vi måste nu lösa den allt allvarligare klimatkrisen.

 

Vi måste stå för demokratin och mänskliga rättigheter precis så som vi har stått de senaste hundra åren.

 

Ifall vi ger upp i kampen om ett bättre samhälle kommer de rika snart bo i sina grindsamhällen osäkra för sin säkerhet i en allt mer orättvisare värld.

 

Ifall vi ger upp i kampen lever vi i en värld som inte klarar av att åtgärda klimatkrisen om hotar mänsklighetens framtid.

 

Men vi kommer inte att ge upp utan vi kommer att kämpa.

 

Vi kommer att kämpa för en bättre mänsklighet.

 

Och vi kommer alltid att göra det.

 

Låt oss inte repetera de dumma misstag som skett i historien när polariseringen ledde till våld och krig mellan människor av olika åsikter.