Bästa vänner,

tack för att jag får delta i FSD:s fullmäktigemöte idag. Vi träffas på ett annorlunda sätt än normalt. SDP har gjort ett stort digihopp på kort tid.  Precis som många arbetsplatser och organisationer.

Vi kan inte skaka hand och se varandra på det sätt vi är vana med. Men jag hoppas vi precis som vanligt kommer att ha en livlig och givande diskussion. För det finns mycket att diskutera idag.

Men jag vill gärna börja med en blick tillbaka i tiden.

För ett år sedan hade vi just vunnit riksdagsvalet tillsammans. Vi i partiledningen tillsammans med våra sakkunniga satt under några veckor varje dag, från morgon till kväll, i Ständerhuset och förhandlade fram ett progressivt och ambitiöst regeringsprogram som är stolta över. SDP:s valprogram Framtidslinjen finns till stora delar med i regeringsprogrammet. Vi var då övertygade om att vår politik för jämlikhet, rättvisa och hållbar utveckling skulle synas i människors vardag och få stöd när bland annat höjd pension och grundtrygghet, slopad aktiveringsmodell, mindre dagisgrupper och bättre infrastruktur blev verklighet genom lagar och budgetar.

Men ingen av oss kunde tro att vi igen våren 2020 skulle samlas nästan dagligen i Ständerhuset i extraordinära förhållanden.

För två månader sedan konstaterade regeringen i samråd med presidenten att det på grund av coronaepidemin råder undantagsförhållanden i Finland. Och därför tog man beredskapslagen i bruk. Efter det har regeringen många gånger samlats till förhandlingar i Ständerhuset. Vi har beslutat om riktlinjer för att skydda befolkningen och för att se till att samhället fungerar även i undantagsförhållanden. Regeringen har informerat om åtgärderna nästan dagligen, genast då besluten fattats.

Enligt experterna har Finlands restriktioner tagits i bruk i rätt tid och vi har hittills lyckats hejda spridningen märkbart. Hälsovården är inte överbelastad och inte heller den livsviktiga intensivvården. Nu har vi nått nästa skede och kan börja lätta på restriktionerna. Vi gör det kontrollerat och stegvis, med tryggheten som ledstjärna.

Alla i Finland förtjänar ett stort tack för sitt ansvarsfulla beteende. Vi skulle inte vara i den här situationen om inte rekommendationerna hade följts, om vi inte visat solidaritet och skyddat riskgrupperna.

Samtidigt som det mest akuta skedet i att hindra spridningen av viruset är över, är det nödvändigt att stanna upp vid det faktum att vår ekonomi kommer att ta en enorm smäll. Många har redan blivit permitterade eller arbetslösa. Många företag riskerar gå i konkurs. Därför har regeringen beslutat om stora stödpaket. Restaurangbranschen har drabbats speciellt hårt. För att stöda dem föreslår regeringen i den tredje tilläggsbudgeten ytterligare 123 (hundratjugotre) miljoner euro för att kompensera inkomstbortfallet på grund av restriktionerna och för att stöda sysselsättningen.

Europeiska kommissionen har varnat för det värsta ekonomiska raset i EU:s historia. Finland klarar sig enligt prognoserna bättre än många andra länder. Men EU:s inre marknad och utrikeshandeln i sin helhet är livsviktig för Finlands ekonomi. Därför har utrikesministeriet under min ledning grundat en handelspolitisk förhandlingsgrupp som ska förebygga de problem som coronapandemin orsakar i Finlands utrikeshandel. Gruppen ska bidra till att skapa en lägesbild av de negativa effekterna och hoten mot utrikeshandeln. Gruppen ska också tillsammans med olika myndigheter utreda olika metoder för att minimera problemen. En andra central uppgift är att säkerställa att det finska näringslivet är redo att handla när pandemin avtar och utrikeshandelns förutsättningar åter förbättras. Den internationella konkurrensen kommer att vara stenhård. Som minister gör jag allt jag kan för att Finland ska vara redo när världsekonomin börjar återhämta sig.

***

Regeringens prioritet är naturligtvis att hantera coronasituationen här i Finland. Men som utvecklings- och utrikeshandelsminister har jag också världen på mitt arbetsbord varje dag. En pandemi betyder en sjukdom som sprids över många kontinenter. Det är klart att det här globala problemet inte kan lösas utan samarbete mellan olika länder, aktörer och människor.

Coronaepidemin har redan ökat behovet av humanitär hjälp globalt. Krisen gör det svårare att få mat och mediciner. Det finns färre möjligheter för barn att gå i skola och för vuxna att jobba i krisområden. Hungersnöd är ett reellt hot för tiotals miljoner människor. God beredskap och snabba åtgärder minskar förstörelsen från coronaviruset. Det behövs där förhållandena redan till att börja med är svåra på grund av konflikter, fattigdom eller naturkatastrofer.

På samma sätt som vi är solidariska inom Finland, så ska Finland visa solidaritet med människor i andra länder. Som minister har jag fortsatt Finlands långvariga linje att konsekvent stöda humanitärt bistånd i olika delar av världen. Humanitärt bistånd räddar liv, skapar stabilitet och stöder en återgång till normalt liv.

Diskussionen om det ”nya normala” efter coronakrisen hänger ihop med utvecklandet av ett vaccin. Det arbetet har regeringen beslutat att stöda bland annat genom världshälsoorganisationen WHO och genom att satsa på finsk och internationell vaccinforskning. Jag har också själv lärt mig mycket nytt, bland annat att det inom den finländska vaccinforskningen – även när det gäller coronavaccin – finns internationella toppforskare. Finländsk forskning intresserar, inspirerar och lockar finansiering internationellt. Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten 10 miljoner euro till den nationella vaccin- och läkemedelsforskningen för att stöda utvecklingen och studera effektiviteten och säkerheten av vaccin och läkemedel mot covid-19.

***

Coronakrisen är inte över och viruset är ännu farligt, men vi har i Finland läget under kontroll. Då är det naturligt att fokus flyttar från det akuta här och nu till framtiden. Vi fundera både som individer och på samhälleligt plan på vad har vi lärt oss av coronakrisen, hur våra liv kommer att förändras av upplevelsen och hur ska vi hantera de ekonomiska effekterna. Vi kan och ska inte återgå till att leva precis som före coronapandemin. Vi kan istället använda krisen till att göra livet bättre.

Den av Vesa Vihriälä ledda arbetsgruppens rapport om coronakrisens ekonomiska konsekvenser rekommenderar att budgeten år 2021 är starkt stimulerande på ett sätt som också stärker ekonomisk tillväxt på sikt. Naturliga investeringsmål är samhällets grundstrukturer som stöder ekonomin genom att öka efterfrågan på kort sikt och stärka den ekonomiska kapaciteten och produktiviteten på lång sikt. Det är också enligt rapporten motiverat att tidigarelägga satsningarna på att öka kompetensnivån samt på forskning och innovationsverksamhet.

Det finns alltså inte orsak till stora nedskärningar eller att slopa våra framtidsinvesteringar. Tvärtom. Framtidsinvesteringarna i utbildning, bland annat den förlängda läroplikten, en rättvis klimatomställning och ökad välfärd har bara blivit viktigare.

Vi har i Finland länge förstått hur viktigt det är att satsa på utbildning och välfärd också – eller kanske speciellt – i ekonomiskt svåra tider. Till exempel började Finland som fattigt land mitt i krig år 1943 att bjuda en varm skollunch åt alla barn. Bara några år efter kriget började man dela ut moderskapsförpackningen till alla familjer. Det lönar sig att komma ihåg då vi i regeringen och kommunerna diskuterar vad vi har och inte har råd med de kommande åren. Investeringar i utbildning, jämlikhet och välfärd är viktiga. Vi ska investera i våra barn och unga, men också fortsätta stöda flickors utbildning och rättigheter i världens fattigaste länder. Det ger stöder fred och välfärd.

Regeringen presenterade på torsdagen ett nytt stödpaket för företag som drabbas av koronakrisen. Ett nytt kostnadsstöd kommer att beviljas företag oberoende av bransch. Stödet är avsett för de företag vars omsättning har minskat avsevärt på grund av coronaviruset och som har kostnader som är svåra att anpassa. Med det nya kostnadsstödet vill vi förhindra en konkursvåg och att människor förlorar sina jobb. Stödet ska hjälpa företagen att återhämta sig snabbt efter coronakrisen och att undvika att permitteringarna leder till uppsägningar. Lagen om stödet bereds i snabb ordning i samarbete mellan arbets-och näringsministeriet och finansministeriet. Stödet ska sökas hos Statskontoret, vilket gör ansökningsprocessen snabbare.

 

***

Diskussionen om den ekonomiska återhämtningen och balanseringen av ekonomin efter det har redan kommit igång. Det handlar om hur Finland och världen ska se ut efter coronapandemin. Gör vi en politik som ökar eller minskar fattigdomen, klyftorna i samhället, otryggheten i arbetslivet eller klimatutsläppen. Vårt svar är entydigt. Vi ska minska dem. Jämlika samhällen är mer framgångsrika. Det är de nordiska länderna bevis för. Till och med finanstidningarna The Economist och Financial Times skriver om hur de stora inkomstklyftorna och det ekonomiska systemet som det fungerar idag är ineffektivt och ohållbart.

SDP har kunskapen och visionerna för att vara en ledande röst i framtidsdebatten. Över 400 av partiets medlemmar har bidragit med sin sakkunskap i partiets arbetsgrupper under de tre senaste åren. De har lyssnat på forskare och medborgarorganisationer och tillsammans funderat på lösningar på vår tids stora utmaningar.  med FN:s Agenda 2030 och visionen om ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle som utgångspunkt.

Jag har genom hela krisen haft regelbunden kontakt med ordförande och sekreterare för SDP:s utrikes- och säkerhetspolitiska och globalpolitiska arbetsgrupper. Det har varit värdefullt för mitt arbete som minister. Jag ser fram emot diskussionen inom partiet och med er idag om den politiska situationen och hur vi i den här nya situationen ska agera för att bygga ett mer jämlikt, rättvist och hållbart samhälle.

Världen kan förändras. Det behövs bara modiga människor. Och det är ni!

 

Tack.

 

Detta är Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnaris tal på FSD:s fullmäktigemöte den 16.5.2020.