I förrgår fick vi höra att tjänstemännen på social- och hälsovårdsmimisteriet gjort en språkkonsekvensbedömning där det framgår att det inte finns några grundlagsproblem med vård- och landsskapsreformen.

Igår kväll publicerades regeringens lagförslag om vård- och landskapsreformen som nu går på remiss. Som bakgrundsmaterial finns ett flertal konsekvensbedömningar, men ingen språkkonsekvensbedömning. I detaljmotiveringarna till lagförslaget hittar vi dock knappa tre sidor om språkliga rättigheter (s 324-326), som man kan sammanfattas som att det inte finns några grundlagsproblem med reformen. Kanske det är det som man anser vara en språkkonsekvensbedömning?

Jourreformen utgör en del av vårdreformen, men det ges som en skild lag som ska behandlas i riksdagen redan i år. Enligt jourreformen ska omfattande jour dygnet runt (inkl. socialjour) ges bara vid tolv sjukhus. I förslaget ska svenska Österbottens 96 000 svensktalande invånare skickas till finska Seinäjoki, istället för till de fullständigt tvåspråkiga centralsjukhusen i Vasa och Karleby. Det hade inte gjorts någon språkkonsekvensbedömning av den reformen när det lagförslaget skickades på remiss.

Om jourreformen står det såhär i vårdreformens detaljmotivering så här:

”Även när sjukhusnätet för omfattande jour dygnet runt bildas måste de språkliga rättigheterna beaktas. I 11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs om skyldighet för 12 landskap att ordna omfattande jourtjänster dynget runt. Den övergripande bedömningen av sjukhusnätet med omfattande jour i 12 landskap har ocksaå påverkats av sjukhusens tillgänliga kompetens och resurser, befolkningsunderlaget, sjukhusnätets landsomfattande täckning och joursjukhusens placering så att befolkningens naturliga färdriktningar beaktas. Klient- och patientsäkerheten påverkas inte bara av det ovannämnda utan också av möjligheten att få tjänster på det egna språket.”

 

Det är mycket som är på tok med de fyra meningarna:

1. Ett konstaterande att de språkliga rättigheterna ska beaktas är inte en språkkonsekvensbedömning.
2. Man förbigår helt att grundlagens 122§ som säger att då det finns alternativa sätt att göra en administrativ områdesindelning så ska man välja den som på språkliga grunder är mest fördelaktig. Alternativet att Vasa centralsjukhus skulle vara ett av de sjukhus som har omfattande jour dygnet runt är den klart bästa områdesindelningen språkligt sett, men också med tanke på befolkningsutvecklingen, avståndet till universitetssjukhusen och vårdens kvalitet.
3. Man verkar tro att man med hänvisning till ekonomiska argument kan strunta i de språkliga rättighetena.

 

 

Hildur Boldt är verksamhetsledare för FSD och ordförande för Folktingets social- och hälsopolitiska utskott.