MED MÄNNISKAN I FOKUS: GOD OCH JÄMLIK VÅRD PÅ EGET SPRÅK

Vård och omsorg ordnas i välfärdsområden

21 välfärdsområden och Helsingfors stad kommer från den 1 januari 2023 att ansvara för all social- och hälsovård samt räddningsväsendet. Vården ska bli jämlikare och servicen fungera smidigare när större välfärdsområden ansvarar för hela vård- och servicekedjan. 

Tjänster som välfärdsområdena ordnar är bland annat

• primärvård 
• specialiserad sjukvård
• sjukhustjänster
• akutvård
• tandvård
• mentalvård
• missbrukartjänster
• mödra- och barnrådgivning
• socialt arbete för vuxna
• barnskydd
• funktionshinderservice
• boendeservice för äldre
• hemvård
• rehabilitering
• räddningsväsendet och deras räddningstjänster

Det första välfärdsområdesvalet 23.1.2022

I valet den 23 januari 2022 väljs medlemmar till fullmäktige i de tjugoen välfärdsområdena. Fullmäktige kommer att besluta om hur vården organiseras och hur pengarna för vård och omsorg används. Valet är viktigt eftersom de beslut som görs i början lägger grunden för vården framöver. För oss socialdemokrater är det viktigt att alla invånare snabbt får den vård de behöver på sitt eget modersmål.

Hjälp enligt behov – snabbt och enkelt 

Socialdemokraternas mål är att alla får icke-brådskande vård inom sju dagar och att mera av vården ges som närtjänst på social- och hälsovårdscentralen. Satsningar på förebyggande åtgärder, korta köer till hälsovårdare och läkare samt mångprofessionellt samarbete ger bättre resultat och sparar pengar.

Räddningsverken skall ha tillgång till fortbildning, utrustning och verka i ändamålsenliga utrymmen, samma möjligheter skall finnas även för avtalsbrandkårerma.

I sviten av Coronakrisen är det extra viktigt att satsa på att möta det uppdämda vårdbehovet så att problem inte hinner bli akuta eller kroniska. Speciellt viktigt är att värna om elevvården och förbättra tillgången på mentalvårdstjänster inom primärvården, framför allt för barn och unga. Samarbetet med kommunerna kring förebyggande stöd till barnfamiljer är viktigt för att minska behovet av krävande barnskyddstjänster.

Alla har rätt till en värdig ålderdom och tillräckligt med stöd för att klara vardagen. Fungerande hemvård och rehabilitering i hemmet ger trygghet och upprätthåller funktionsförmågan. Det behövs tillräckligt med platser inom äldreboenden, så att man snabbt får en plats då hemvården inte längre är tillräcklig. 

Vårdavgifterna ska hållas skäliga och får inte vara ett hinder att söka vård. Målet på sikt är avgiftsfria offentliga social- och hälsovårdstjänster.

Levande tvåspråkighet och samarbete tryggar service på svenska

Alla har rätt att få service på ett språk de förstår. Det är viktigt för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. En stark offentlig vård är den bästa garanten för vård på svenska. Varje välfärdsområde bör kartlägga den svenskspråkiga befolkningens behov och vilka tjänster som finns och hur servicevägar fungerar på svenska. Det ger möjlighet att förbättra servicen på svenska och i samarbete mellan tvåspråkiga områden trygga specialiserade tjänster på svenska även för små klientgrupper. Varje tvåspråkigt välfärdsområde bör göra upp ett språkprogram och nämnden för den språkliga minoriteten bör ha tillräckliga resurser för sitt uppdrag att bevaka den språkliga servicen. 

Tillgången till service på svenska kan tryggas bland annat genom att värna om svenska strukturer och enheter med levande tvåspråkighet, inrätta svenskspråkiga tjänster, utveckla digitala lösningar, schemalägga språkkunnig personal till varje arbetsskift samt erbjuda språktillägg och språkkurser. 

Tillräcklig och välmående personal

God vård kräver tillräckligt med kompetent personal. Därför är det en avgörande strategisk fråga att satsa på personalens arbetsvillkor och arbetshälsa. Personalen ska ha möjlighet att utföra sitt arbete i enlighet med sin yrkesetik och ha autonomi bland annat i arbetstidsplaneringen. Fortbildnings-, forsknings- och specialiseringsmöjligheter samt varierande arbetsuppgifter gör välfärdsområdena till attraktiva arbetsgivare. Bristen på svenskkunnig vårdpersonal kräver samarbete och satsningar på utbildning och fortbildning.

Vårdreformen innebär en stor förändring då ca 175 000 arbetstagare får en ny arbetsgivare. Öppen och tydlig kommunikation samt personalens påverkningsmöjligheter är avgörande. Likalönsprincipen ska efterlevas då löner harmoniseras.

Digitala möjligheter

Digitala lösningar kan innebära snabbare och smidigare service och fungera som komplement till andra tjänster. Digitala- och telefontjänster som riktar sig till invånarna ska fungera likvärdigt på finska och svenska. Digitala system kan förbättra den språkliga servicen, om man kan koppla svenskspråkiga kunder till svenskkunnig personal. Detta bör beaktas i planeringen och upphandlingen av digitala system.

Kostnadseffektiva offentliga tjänster

En stark offentlig basservice, lågtröskeltjänster och hälsofrämjande verksamhet är investeringar för social och ekonomisk hållbarhet. Vi stärker primärvården, gör tillgången till vård och omsorg smidigare och förbättrar situationen för de invånare som har det sämst ställt. Det kommer att öka välfärden och ge besparingar inom den dyrare, specialiserade vården. 

Föreningar, stiftelser och företag kommer också i fortsättningen att ha en viktig kompletterande roll i produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna. Men det är skäl att se över reglerna för upphandlingar. Skattepengar ska gå till vården, inte privata investeringsbolag, vars främsta syfte är enbart att ta ut vinster och undvika beskattning. Välfärdsområdet bör göra upphandlingar utgående från ett ekonomiskt och socialt långtidsperspektiv.

Valmanifestet i pdf-version: