Minister Tytti Tuppurainen inledde remisdebatten

Aktuellt 11:42

Bästa kamrater, ärade publik,

Jag är glad att få vara här med er på FSDs kongress idag. FSD är känt som ett mycket internationellt riktad partidistrikt som ofta debatterar internationella politiska händelser. Därför vill jag börja med det som vi nu i regeringen har privilegiet att jobba med, det vill säga EU-frågorna och ordförandeskapet.

Men jag vill också påminna vad vi socialdemokrater lovade före valet och regeringen gör för tillfället. Och för det sista, också påminna er om att det är vi socialdemokrater som värnar för det svenska i Finland.

Bästa vänner,

Minns ni hur det var då när Finland blev medlem i EU på 1990-talet? Om EU-politik under Lipponens statsministertid minns jag mindre bekymmer och oro, och mera framtidstro. Vi kommer ihåg de senaste decenniernas liberalismens framsteg. Kanske var den bästa tiden på 1990-talet, men framstegen fortsatte ännu under detta århundrade.

Fattiga nationer ökade i välstånd, demokratiska system blev allt vanligare, nya medlemmar anslöt sig till EU, medan samarbetet inom unionen också förstärktes och fördjupades. Vi var på väg till en tätare union. Vi var, vi är förenade i mångfalden.

I efterhand är det lätt för oss alla att säga att tron på framsteg och optimism var överdriven. De senaste åren har den liberala demokratin nämligen måsta ta steg bakåt.

Konkurrensen mellan supermakterna och de starka förstärks. Det internationella regelbaserade systemet med dess normer och principer har ifrågasatts. Den amerikanska historikern Robert Kagan kunde citeras i många sammanhang, men hans jämförelse med det internationella systemet och trädgård är speciellt passande idag.

Systemet som bygger på fred och ordning är precis som en känslig trädgård. Den måste värnas konstant, annars växer djungeln tillbaka. Jag undrar om vi är på väg tillbaka till djungeln: vi ser omkring oss supermakter, krig och auktoritativa samhällen.

En del människor har börjat leta efter ideologiska alternativ till den liberala demokratin. Den auktoritativa modellen presenteras som ett effektivt och vettigt alternativ till liberalismen. Risken är att pessimismen blir självuppfyllande.

Samtidigt finns det goda skäl att tro att pessimismen om den fria demokratins framtid går för långt. Vi ska inte ge efter. De auktoritativa alternativen har visat få egentliga tecken på framgång.

För att skydda den liberala demokratin och globaliseringen måste vi vara optimistiska och visa vår vilja och tro i det regelbaserade systemet.

Med andra ord EU måste försvara europeiska värderingar för att garantera EU-medborgarnas säkerhet, trygghet och välbefinnande.

Att försvara europeiska värden utgår från respekt för rättsstatsprincipen inom unionen och framför allt i medlemsstaterna. Domstolarnas och medlemsstaternas myndigheters ansvar är tydligt fastställt genom det gemensamt överenskomna och ratificerade EU fördraget.

Målet för Rinnes regering är ett starkt och enat EU som kan lösa globala utmaningar. Finlands plats ligger i första raden i den Europeiska unionen.

 

Bästa FSD-medlemmar,

I juni enades EU om en ambitiös strategisk agenda för de kommande fem åren. Det finländska ordförandeskapet är det första som integrerar agendans prioriteringar i rådets arbete inom alla sektorer. Jag vill nämna två tre centrala teman där medborgarna förväntar sig resultat.

När det gäller prioriteringen ”Skydda medborgarna och friheterna” understryker agendan vikten av att respektera EU:s gemensamma värden. De är grunden för Europas frihet, säkerhet och välstånd.

Rättsstatliga problem –”Rule of Law” som man brukar tala om i EU-sammanhang ¬– i en medlemsstat påverkar hela EUs verksamhet på ett negativt sätt. En välfungerande inre marknad, ekonomisk tillväxt och möjligheter att stå emot mot yttre hot – för att bara nämna några saker – kräver att varje medlemsstat respekterar rättsstatsprincipen. Att säkerställa det här har varit ett mycket viktigt mål för vårt ordförandeskap.

Nyckelordet är förebyggande Det finländska ordförandeskapet har sökt effektivare sätt att i ett tidigt skede identifiera och förebygga eventuella problem. För det första behövs det en systematisk dialog mellan alla medlemsstater om det rättsstatliga läget i EU för att förebygga problem på lång sikt.

Den så kallade artikel 7-processen finns till för ingripa i problem med rättsstatsprincipen. Artikel sju-dialogen börjades med Polen och under Finlands ledarskap har vi kunnat enas om praktiska regler hur dialogen sker. Vårt ordförandeskap strävar efter att etablera en arena för en öppen och faktabaserad debatt.

För det andra handlar det om att skydda EU-budgeten i situationer där det finns generella rättsstatliga problem med ett kraftfullt förebyggande budskap. Att koppla samman EU-finansiering och tryggande av rättsstatsprincipen har varit ett av Finlands viktigaste mål under EU-ordförandeskapsperioden.

Eftersom det finns redan en allmän mekanism, den ovannämnda artikel 7-process, ska budgetmekanism avvika tillräckligt mycket från denna. Det vill säga att den är baserad i regler för användningen av unionens budget och för situationer som medför en risk för unionens budget.

Det här är en avgörande faktor i den kommande sjuåriga budgetramen. Det har vi förhandlat om nu under hela hösten, och det finns stöd i de flesta medlemsländer att öka villkorlighet och skydda EU:s finanser i såna fall där medlemslandet inte respekterar rättstaten.

Inget medlemsland har kategoriskt motsatt sig mekanismen och för närvarande ser det ut som om den modell för sammankoppling som kommissionen har föreslagit kunde gå igenom.

Bästa naturvänner,

Att ”Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa”, är en prioritet både EUs strategiska agenda för Finlands ordförandeskap. Klimatförändringen påverkar alla sektorer i vårt samhälle och våra samhällen.

Klimatförändringen har en omfattande inverkan på ekonomin. Det behövs ett antal politiska åtgärder som ska bromsa klimatförändringen. Vi ska kunna påverka priset på koldioxid med hjälp av system för utsläppshandel och beskattning. Våra gemensamma finanser och medlemlemsländernas budgetar ska bidra till hållbarhet. Till exempel EU:s budget och Europeiska investeringsbanken kunde användas mer för att mobilisera finansiering för klimatåtgärder.

Innovationer av det här slaget kan bidra till att tackla klimatförändringen. Olika industrisektorer kommer att ha enorm nytta av att vara föregångare, om vi ställer ett ambitiöst mål som skapar förutsebarhet för dem under de kommande årtiondena. Också jord- och skogsbruket har en viktig roll. I EU lagrar jordbruksmarken tio gånger mer kol än vad EU årligen släpper ut i atmosfären. Såna kålsänkor måste utökas.

Vi måste i år fatta beslut om EU:s långsiktiga strategi och mål för klimatneutralitet. Finländska ordförandeskapet arbetar hårt för att få till stånd en överenskommelse om visionen för Europa 2050 vid Europeiska rådets möte i december.

Samtidigt behöver vi mera diskussion i hemlandet. Vi ser att behovet för åtgärder är stor. Vi har bråttom. Samtidigt finns det fortfarande ganska olika åsikter mellan partier och intresseorganisationer. Utan gemensamma mål, kommer vi i inte i mål.

Vänner,

Nu när vi ser svarta moln i världsekonomin, är det viktigt att komma ihåg att den inre marknaden är en tillgång för EU. Speciellt för oss som exportberoende ekonomi och de som kallar sig nettobetalare. Det här var vårt starka budskap till den nya kommissionen. Om vi inte ser till att den inre marknaden fungerar, kan vi glömma vår ambition att uppnå en ledande position inom det industriella och tekniska området.

Och som socialdemokrater säger vi klart och tydligt att om vi vill fördjupa den inre marknaden måste vi lägga större vikt vid den sociala dimensionen. Vi behöver moderna och högre arbetsnormer och sociala normer.  Ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en nyckelfaktor i det här sammanhanget. På sikt ska målet vara att utveckla EU till världens konkurrenskraftigaste koldioxidsnåla ekonomi med den bästa sociala inkluderingen. Social rättvisa är också nyckeln i kampen mot högerextremism.

Bästa kamrater,

Samtidigt som vi försöker hålla i trådarna på den Europeiska nivån, ska vi även uppfylla de löften som vi gav under valrörelsen. Nå vad gör regeringen? Har vi som socialdemokrater hållit våra löften?

Antti Rinnes regering bygger ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi vill öka kunskap och delaktighet i hela Finland. Höstens budgetproposition visar våra prioriteringar. Den innehåller betydande framtidsinvesteringar i utbildning, sysselsättning och tillväxt, finländarnas välfärd, omsorg och bekämpningen av klimatförändringen.

För det första lovade vi bli av med aktiveringsmodellen som inte aktiverar. Nedskärningarna av arbetslöshetsförmåner inom aktiveringsmodellen slopas nu.

Vi står fast vi sysselsättningsmålet på 75 procent i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen. Regeringens sysselsättningsåtgärder siktar på att sysselsätta minst 60 000 personer. Med hjälp av ett nytt sysselsättningspaket skapas allt mer individuellt anpassade tjänster.

Meningen med tjänsterna är att förkorta arbetslöshetsperioderna, att underlätta matchningen av arbetssökande och arbetsgivare och att se till att företagen har tillgång till kunnig arbetskraft. Vi minskar på byråkratin i samband med arbets- och utbildningsbaserad invandring och kommer att snabba upp rekryteringen av kunnig utländsk arbetskraft.

Vårt budgetförslag är rättvist. Och inte enbart enligt oss själva, utan enligt finansministeriets uträkningar ökar vårt budgetförslag de disponibla inkomsterna för cirka 70 procent av finländarna. I enlighet med regeringsprogrammet sänker vi skatten på förvärvsinkomster för låg- och medelinkomsttagare med 200 miljoner euro 2020.

De som har minst får mest. Det är socialdemokrati.

Hur är det med den omtalade pensionshöjningen?  Garantipensionen höjs med 50 euro och folkpensionens fulla belopp med 34 euro. Höjningarna görs så att de inte minskar bostadsbidraget för pensionstagare. Den föreslagna förhöjningen gäller över 600 000 pensionstagare vars totala pension är mindre än 1 200–1 300 euro i månaden.

De flesta pensionärer med låga inkomster är kvinnor. Det här är också en jämlikhetsfråga.

Samtidigt nu, hösten 2019, står det klart att tillväxten kan bli betydligt mindre nästa år och att riskerna är stora.  En klar princip i regeringsprogrammet är att regeringen driver en aktiv finanspolitik.  Det innebär att regeringen reagerar på konjunkturväxlingar och jämnar ut dem genom en kontracyklisk finanspolitik. Därför är det rätt tid att göra framtidsinvesteringar som stärker samhället och tillväxten på sikt.

Vi satsar i kunnande och utbildning med 256 miljoner euro. Det omfattar alla utbildningsstadier. Vi vill förbättra utbildningens kvalitet och jämlikhet och höjer finländarnas kompetensnivå. Kvaliteten på grundskoleundervisningen och småbarnspedagogiken förbättras och en förlängd läroplikt går nu framåt. Universitetens basfinansiering höjs med 40 miljoner euro och yrkeshögskolornas med 20 miljoner euro från och med 2020. Därtill genomförs indexförhöjningar till fullt belopp.

Läroplikten utvidgas till att fortsätta till andra stadiet och 18 års ålder. Samtidigt blir studierna på andra stadiet helt avgiftsfria.

Allt det här lovade vi. Allt det här gör vi.

Många av er har kommunala förtroendeuppdrag. Jag har goda nyheter för er. Statsbidragen till kommunerna är 9 procent mera under Rinnes regering i 2020. Redan i höst kompenseras kommunerna med en engångsersättning på 237 miljoner euro.

Och sist men inte minst om omsorg. Det som påverkar vanliga finländarnas vardag. Vi lovade att fixa de enorma problemen i finländsk äldreomsorg. Vad gör vi?

Regeringen har med snabb tidtabell inlett åtgärder för att återupprätta förtroendet för kvaliteten, rättigheten och tillgången till tjänster för äldre. Under ledning av Krista Kiuru bereds som bäst en uppdatering av äldreomsorgslagen.

I det första skedet föreskrivs det i lagen ett tillräckligt antal personal: den mycket omtalade minimin på 0,7. Minimidimensioneringen 0,7 anställda per klient ska träda i kraft den 1 augusti 2020 och den ska iakttas genast när lagen träder i kraft. Under en övergångsperiod får dimensioneringen underskridas om verksamhetsenheten kan sörja för att vården och omsorgen är tillräcklig.

Till slut. Fyrabokstäver som vi är alltid mycket vana vid det här laget. Man kan inte tala om vård och omsorg utan att tala om SOTE-reformen. Rinnes regeringens sote-reform skiljer sig från den föregående regeringens. Ja vi talar om 18 landskap, men det här blir inte någon marknadsmodell. Utgångspunkten är att den offentliga har ansvaret och producerar.

Den stora skillnaden är också att vi inte bara har fokus på förvaltningen, utan vi satsar på att utveckla social-och hälsovårdscentralerna och göra dem lockande som arbetsplatser. Vi ska anställa en flera läkare och sjukvårdare för att korta köerna så att människor får den vård de behöver. Så att de får den vård de har rätt till i ett nordiskt välfärdssamhälle.

Bästa vänner,

Vi socialdemokrater har skäl att vara stolta över regeringsprogrammet. Det är rent av historiskt. Inget regeringsprogram i Finlands historia har så starkt lyft fram vårt lands tvåspråkighet och det svenska i Finland.

Jag kommer från Uleåborg och är inte uppvuxen med svenska vardagen, men upplever det en stor rikedom att kunna yttra mig även på det andra inhemska. Det är inte alltid så lätt, men jag försöker.

Det är en viktig markering och befäster det faktum att en socialdemokratiskt ledd regering genuint värnar om landets tvåspråkighet.

Vi jobbar på en ny nationalspråksstrategi som ska trygga allas rätt att få service på nationalspråken och förbättra språkklimatet i det stora hela.

Regeringen ska  se till att de språkliga rättigheterna är säkerställda i myndigheternas verksamhet, inom förvaltningen och vid lagberedningen. Med hjälp av utbildning och personalrekrytering ska vi se till att också säkerhetsmyndigheterna har faktisk beredskap att betjäna allmänheten på finska och svenska.

Regeringsprogrammet lovar att obligatorisk undervisning i finska eller svenska som andra språk (s2) inom småbarnspedagogiken ska främjas. Dessutom har regeringen som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

Inte illa tycker jag. Vad tycker ni?

Bästa kamrater,

Europeiska unionen bygger på demokratiska institutioner, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det är rimligt att kalla unionen en framgångssaga. På samma sätt som det är berättigad att kalla Finland som en framgångssaga. De har krävt investeringar och satsningar. Det har krävt att vi värnar om rättsstatsprincipen och konstant bygger om välfärdsstaten. Det har krävt mod. Det har vi socialdemokrater.