Kära vänner,
Det är mycket passande att få tala just här i dag på FSD:s fullmäktige, eftersom jag under den gångna veckan fick representera SDP vid de nordiska socialdemokraternas samarbetsorgan, alltså SAMAK:s årsmöte i Stockholm. Jag vill därför börja med ett nordiskt perspektiv – för just nu, mer än någonsin, måste vi se oss själva som en del av en större gemenskap.
Budskapet från Stockholm var tydligt: det nordiska samarbetet är inte bara viktigt – det är i denna tid en nödvändighet. När det åter är krig i Europa, när säkerhetsmiljön har förändrats permanent och när de internationella relationerna söker en ny balans, måste Norden agera tillsammans. Vi har en gemensam historia av solidaritet. Och nu måste vi också bygga gemensam säkerhet, gemensamt inflytande och en gemensam riktning.
Kärnvapen och nordisk säkerhet
Kära vänner,
En central säkerhetspolitisk fråga har nu lyfts i debatten, och den lyftes också på SAMAK, mer än någon annan: kärnvapen. Finland är nu medlem i Nato. Vi är en del av den gemensamma avskräckningen, som stärker vår säkerhet. Men samtidigt måste vi hålla fast vid den nordiska linjen – ansvar och återhållsamhet.
För oss socialdemokrater är detta klart: Finland ska inte avvika från den gemensamma och långvariga nordiska linjen, där alla andra länder har restriktioner kring kärnvapen inskrivna antingen i lagstiftningen eller i samband med bindande internationella avtal. Finland ska inte, särskilt inte i denna tid, vara det land som plötsligt avskaffar alla restriktioner, när statsministern ännu för två år sedan försäkrade att det inte alls fanns något behov av att ändra lagstiftningen när det gäller kärnvapen.
Och än mindre ska sådana beslut fattas förhastat, genom att åsidosätta det parlamentariska samarbete i utrikes- och säkerhetspolitiken som i årtionden har prövats, fungerat och gett resultat. Kärnvapen är de mest förödande och skrämmande vapen som mänskligheten känner. Det måste vi alltid minnas. I Norden har säkerhet aldrig byggts enbart på styrka – utan också på tillit och förutsägbarhet. Det måste vi hålla fast vid.
USA, internationell rätt och den regelbaserade ordningen
Kära vänner,
Världen omkring oss har förändrats snabbt. Särskilt USA har förändrats. Den transatlantiska relationen är fortfarande grunden för vår säkerhet, men under president Trump har vi upplevt allt större spänningar i relationen till USA. Det väcker oundvikligen frågan om förtroendet har urholkats.
Frågan handlar tyvärr inte bara om retorik. Den handlar om i vilken riktning det internationella systemet rör sig. När vi talar om till exempel Grönland handlar det inte bara om ett område. Det handlar om internationell rätt. Det handlar om staters suveränitet.
Och därför är det nordiska svaret åter tydligt: Vi står tillsammans. Vi accepterar inte en politik där den starkare dikterar villkoren för den svagare. För oss socialdemokrater är detta en grundfråga: vi försvarar en regelbaserad världsordning – inte maktpolitik.
I Mellanöstern har Trump just inlett ett anfallskrig utan mandat i internationell rätt, och det är svårt att se en väg ut. Den konfliktens vågor kommer oundvikligen att nå också våra stränder, även om Finland inte skickar fartyg till Hormuzsundet.
Ekonomi, ansvar och historiska lärdomar
Kära vänner,
Också i Finland förs nu en debatt där många mörka röster hörs. Både från höger och vänster sägs det att vi måste ge upp välfärdssamhället om vi ska leva upp till de finanspolitiska mål som redan EU-medlemskapet kräver av oss. Som om inget kunde göras. Som om det inte fanns alternativ.
Jag vill säga detta rakt ut: dessa domedagsbasuner har helt enkelt fel. Även om uppgiften är stor, är den möjlig. Finland står nu inför en anpassning på cirka 2,5 procent av BNP. När detta sätts i ett historiskt perspektiv förändras bilden och proportionerna.
Under 1990-talets kris och under Lipponens regeringar genomfördes lösningar som anpassade ekonomin med nästan 9 procent av BNP. Under Katainens regering, under Jutta Urpilainens ledning, gjordes en anpassning på cirka 3 procent. I Sverige genomförde den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson på 1990-talet en ännu större korrigering, omkring 10 procent. I Danmark innebar 1980-talets ”potatiskur” omkring 2,5 procent på bara två år.
Lärdomen av dessa exempel är tydlig: Också ur svåra situationer kan man resa sig. Men bara om besluten fattas i tid, ansvarsfullt och rättvist. Därför vänder sig nu människors blickar mot oss. Mauno Koivisto sade en gång att man aldrig ska överskatta hur mycket människor följer politiken, men inte heller underskatta deras förmåga att förstå den. Människor ser redan igenom högerns misslyckanden och tomma tal. Enligt en färsk undersökning från Maaseudun Tulevaisuus är SDP redan klart det mest betrodda ekonomiska partiet.
Tillväxt, arbete och företag
Kära vänner,
Men Finland reser sig inte enbart genom anpassning. Vi behöver utgiftsnedskärningar, vi behöver skatteåtgärder och vi behöver strukturella reformer. Men utan tillväxt lyckas vi inte. Utan ekonomisk tillväxt stoppar vi inte skuldsättningen, och vi tryggar inte välfärdssamhällets framtid.
Tillväxt uppstår inte av sig själv. Den skapas genom målmedvetna beslut. Det betyder investeringar, aktiv arbetsmarknadspolitik och att Finland är ett jämlikt och attraktivt land att arbeta, företag och bygga nytt i. Vi måste ta ett ambitiöst steg i finansieringen av tillväxt, uppmuntra gröna investeringar och stärka forskning, utveckling och innovation.
Samtidigt måste vi se till att det alltid lönar sig att arbeta. Arbete är en grundpelare i det finländska samhället. Om människor upplever att arbete inte förbättrar deras situation, då urholkas förtroendet.
Kära kamrater,
Vi måste också se företagen som partners. Finland växer inte utan företag. Därför måste vi lyssna på företagen, tillsammans söka lösningar för tillväxt och investeringar – och bygga en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö där man vågar satsa och investera.
Men partnerskap innebär också ansvar. Vi förväntar oss att företagen tar ansvar för sina anställda, investerar i Finland och bygger hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi hålla fast vid rättvisa. Finland lyckas bara om alla är med. Samhället måste erbjuda verkliga möjligheter för var och en – oavsett bakgrund.
Och när ekonomin anpassas måste det ske rättvist. Människor måste kunna uppleva att besluten är rättvisa och att bördorna fördelas efter betalningsförmåga. Detta gäller också arbetslivet. Finland byggs inte genom att försvaga den ena parten. Tillväxt uppstår genom balans – genom att arbetstagarnas trygghet och företagens förutsättningar går hand i hand.
Säkerhet, klimat och samhällsresiliens
Och kära vänner,
En lärdom från de val som nyligen hållits runt om i världen står över alla andra: med säkerheten kan vi inte kompromissa det minsta. Det betyder att vi måste värna vårt försvar, vår gränssäkerhet och hela samhällets resiliens.
Men säkerhet är också vardag. Det är att människor känner sig trygga hemma, på gatorna och på arbetsplatserna. Det är att vi har ett samhälle som alla finner värt att försvara.
Men samtidigt får vi inte heller stå vid sidan av när klimatet förändras och naturen utarmas. Finland måste göra sin del. Men det handlar inte bara om en skyldighet. Det handlar också om en stor möjlighet. Den gröna omställningen är en enorm tillväxtmöjlighet för Finland – om vi vågar ta vara på den och om den offentliga makten inte vacklar från de uppställda klimatmålen.
Europa och Finlands roll
Kära vänner,
Vi måste också erkänna att Finland inte klarar sig ensamt. Vi klarar oss inte utan våra nordiska vänner, men lika tydligt är det att Europa är vårt öde. Finlands framgång är bunden till Europas framgång. Det är svårt att se att Finland inte skulle klara sig om Europa klarar sig. Och tvärtom.
Därför ska vi inte vara åskådare, utan aktiva aktörer. Finland måste föra fram egna idéer, bygga samarbete och stärka Europa. I framtiden får vi inte heller längre hamna i en situation där ett enda land kan lamslå beslut som är livsviktiga för hela vår kontinent.
Förtroende och framtid
Kära vänner,
Mitt i allt detta reser sig ändå en sak över allt annat. Förtroende. Utan förtroende fungerar ingenting. Inte ekonomin. Inte arbetslivet. Inte det politiska beslutsfattandet.
Därför måste vi sluta skrämmas. Vi måste bygga förtroende bland unga människor som funderar på sin framtid. I dessa oroliga och farliga tider vänds människors blickar mot oss socialdemokrater.
Nästa vår kan det åter stå ekonomival på agendan. Det kan mycket väl också bli välfärdsområdesvalens frågor som dominerar. Men jag hävdar att nästa års riksdagsval framför allt blir ett förtroendeval. Förtroende för att demokratin fungerar. Förtroende för att politiska beslutsfattare skyddar sina medborgare. Förtroende för att framtiden kan bli bättre.
Vi lever i en tid där osäkerheten växer överallt omkring oss. Just då söker människor stabilitet, rättvisa och riktning. Och just då vänder de sig till Socialdemokraterna.
I vår historia har det funnits ögonblick då läget har varit så allvarligt att människor i alla nordiska länder samtidigt har gett ansvar åt socialdemokraterna. Senast skedde det på 1940- och 1950-talen.
Nu står vi åter inför ett liknande ögonblick. I Stockholm denna vecka satte vi som mål att socialdemokraterna om ett år ska vara det största partiet i varje nordiskt land. Att vi upprepar det som senast hände för 70 år sedan. Inte därför att makten skulle vara ett självändamål, utan därför att vi tillsammans bygger ett starkare, rättvisare och tryggare Norden.
Avslutning och tack
Kära vänner,
Till sist vill jag tacka och gratulera er – FSD. Ni har haft en alldeles särskilt lyckosam tur, eftersom ni nu har två utmärkta och aktiva riksdagsledamöter: Johan Kvarnström och, som den nyaste, Anette Karlsson.
Än en gång varmt välkommen, Anette, till arbetet i riksdagsgruppen. Jag är glad att du har tagit din plats så tydligt. Till exempel i torsdagens frågestund satte du arbetslöshetsministern – förlåt, arbetsministern Marttinen – ordentligt under press för hela gruppens del, och framför allt för alla arbetslösa finländares skull.
Anette och Johan gör ett starkt arbete i riksdagen och bygger broar både mellan svensk- och finskspråkiga och mer brett i andra frågor som är viktiga för Socialdemokraterna. Men lika viktigt är det arbete som ni aktiva medlemmar gör ute på fältet.
Jag litar fullt ut på att ni gör – och att vi alla tillsammans gör – det hårda arbetet för att vår röstandel bland svenskspråkiga väljare nästa vår ska öka ordentligt i riksdagsvalet.
Nu mer än någonsin finns det all anledning att sätta målen högt. Låt oss tillsammans gå för en rejäl valvinst också bland de svenskspråkiga väljarna. Och därefter går vi vidare och förändrar hela Finlands riktning i en mer rättvis riktning.
Tack!
Antti Lindtman höll talet på FSD:s fullmäktigemöte 21.3.2026 i Helsingfors. Det är publicerat i sin helhet. Mellanrubriker är redaktionellt tillagda för ökad läsbarhet.