Ett starkt civilsamhälle är en grundläggande del av det finländska välfärdssamhället och demokratin. Föreningar och organisationer finns ofta nära de människor som behöver samhällets stöd mest. De erbjuder hjälp, gemenskap och trygghet för människor i utsatta livssituationer och för grupper som annars riskerar att hamna utanför. FSD anser att civilsamhällets organisationer har satts i en omöjlig situation.
Nedskärningarna drabbar människor som har begränsade möjligheter att själva föra fram sina erfarenheter och intressen i samhället. Tredje sektorn kan ge dessa människor en röst och skapa vägar till delaktighet och inflytande. Det handlar inte om att människors värde skulle vara beroende av deras förmåga att själva organisera sig eller göra sig hörda. Alla människor har samma värde och rätt till delaktighet, också när livssituationen gör det svårt att själv påverka.
Föreningarna och organisationerna utför samtidigt ett omfattande förebyggande arbete. De skapar gemenskap, motverkar ensamhet och utslagning och erbjuder stöd innan problem växer sig större. På så sätt kompletterar de den offentliga servicen och bidrar till en välfärd som når människor i olika skeden av livet.
Regeringens kraftiga nedskärningar i STEA-finansieringen hotar förutsättningarna för detta arbete. År 2023 beviljades omkring 373 miljoner euro i STEA-bidrag. För 2027 beräknas nivån sjunka till omkring 190 miljoner euro, en minskning med hälften.
Konsekvenserna syns redan. Osäkerheten kring den framtida finansieringen och de förändrade kriterierna har lett till förändringsförhandlingar och personalnedskärningar i organisationer. När verksamhet måste läggas ned eller personal sägas upp drabbar det i sista hand de människor som organisationerna finns till för – ofta människor som har få andra möjligheter att få stöd, gemenskap och hjälp att göra sin röst hörd.
Samtidigt har regeringen skärpt kriterierna för STEA-finansieringen så att fortsatt understöd inte beviljas organisationer vars verksamhet är koncentrerad till samhälleligt påverkans- eller rådgivningsarbete. Det innebär att just den del av civilsamhällets verksamhet som handlar om att föra fram erfarenheter, företräda grupper och påverka samhällsutvecklingen får sämre förutsättningar.
Detta är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Många av de människor som organisationerna företräder har inte samma möjligheter att själva föra fram sina erfarenheter och intressen i samhällsdebatten. Organisationernas intressebevakning är därför inte ett särintresse vid sidan av demokratin, utan en kanal genom vilken människor kan göra sin röst hörd och delta i samhällsutvecklingen.
Samtidigt har möjligheterna för organisationer att delta i lagberedningen och lämna utlåtanden om lagförslag begränsats. Detta är särskilt allvarligt i en situation där regeringen under denna mandatperiod vid flera tillfällen har gått vidare med lagstiftning trots omfattande kritik och invändningar från experter och berörda organisationer. När sakkunskap och erfarenheter från det civila samhället får mindre utrymme i beredningen försämras också förutsättningarna för en välgrundad lagstiftning.
FSD:s kongress anser att remissförfaranden och expertutlåtanden inte får reduceras till en formalitet. Ett demokratiskt lagstiftningsarbete kräver att olika perspektiv faktiskt beaktas och att regeringen är beredd att ompröva sina förslag när sakkunniga och berörda grupper påvisar problem. Att lyssna på samhällets olika aktörer är inte ett hinder för politiskt beslutsfattande – det är en del av en fungerande demokrati.
Den här utvecklingen är resultatet av politiska beslut. FSD:s kongress beklagar att regeringspartier som historiskt har varit med om att bygga upp och försvara det finländska civilsamhället inte har förmått försvara dess verksamhetsförutsättningar när de nu försvagas.Demokrati är mer än att rösta i val. Ett demokratiskt samhälle behöver också ett självständigt civilsamhälle där människor kan organisera sig, göra sin röst hörd och påverka de beslut som berör deras vardag.
FSD:s kongress anser att finansieringen av civilsamhället måste bygga på tydliga, transparenta och långsiktiga spelregler. Organisationer ska kunna lita på att ansökningar bedöms utifrån förhandskända och likvärdiga kriterier och att betydande förändringar i finansieringsprinciperna är öppna och välmotiverade. Finansieringssystemet måste samtidigt respektera civilsamhällets oberoende och dess rätt att ge människor råd, försvara deras rättigheter och också kritisera den sittande makten. Ett starkt demokratiskt samhälle behöver organisationer som kan verka långsiktigt och självständigt – också när deras röster är obekväma för dem som fattar besluten.
Uttalandet gjordes på FSD kongress i Borgå den 3 oktober 2026